Gilla oss på Facebook | Besök Facebook

Bilder

Dagens fisketur blev inte riktigt som jag tänkt...

2013-08-29

Idag hade jag höga ambitioner för mitt filmande. Jag hade anbringat fyra fästen på kajaken på, vad jag trodde, var lämpliga och strategiska ställen. Med hjälp av dessa extra fästen skulle jag kunna fästa min GoPro och kunna få andra och lite mer varierade filmvinklar.

Nöjd med mig själv ropade jag ut frugan för att visa "hur duktig och smart jag varit". Väl ute studerade hon ekipaget med min fina GoPro lösning med kameran fäst på kajaksidan så att den skulle kunna filma under vatten och snett framåt. " Ser bra ut" sa hon, "men vore det inte bra att ha ett snöre eller något utifall kameran lossnar?". Jag funderade snabbt och gav ett ännu snabbare svar: "Nej, det behövs inte. Det är inte heller praktisk för jag måste kunna växla snabbt mellan mina nya fina fästen, och då blir snören ett problem..." "Aha", sa frugan med tveksam min och gick sedan in i huset igen. Glad och förväntansfull lastade jag det sista i kajaken och drog iväg med den mot nya filmäventyr. Början gick bra. Jag filmade paddling från den nya kamerapositionen och en gädda under vattnet som förtvivlat försökte göra sig kvitt ett färgglatt skeddrag. Det här blir toppen!, tänkte jag nöjt.

När jag nått ut till en av mina bättre platser hade vinden dragit på ganska ordentligt. Vågorna som hade fått fritt spelrum över fjärden och därmed växt på sig ordentligt ståtade med brusande vita gäss på topparna. Jag kastade, fick fisk, drillade och skulle sedan byta position i de vresiga vågorna. Upp med ankaret, parerade vågorna, paddlade hårt mot sjön till ny position varpå jag lät ankaret gå från kajakens vänstra sida. Fortsatt fiskande, två kast och sedan ett hårt och bestämt hugg. "Här ska filmas!", tänkte jag och trevade med vänsterhanden efter GoPron. Borta... Min kära lilla elektroniska sockerbit med vattentätt skal och all annan härlighet var försvunnen i djupet. Det nyligen monterade fästet satt dock kvar.

Efter att förvåningen och bedrövelsen lagt sig en aning så kunde jag börja fundera över orsaken till malören, och konstaterade att ankarlinan måste ha pressat av kamerahuset från fästet när väl ankaret plötsligt fick fäste i den steniga bottnen, något som kan ske nog så brutalt när havet är vilt och oregerligt... Mina tankar sökte sig tillbaka till stunden med frugan strax före avfärd... Ytterligare en gång har jag lärt mig av att man noga ska väga in frugans praktiska råd och funderingar innan man tvärsäkert går sin egen väg... Nåväl, nu ligger det i alla fall en GoPro på cirka två meters djup. Platsen är noga lokaliserad, så är det någon som gillar fridykning (det gör inte jag...) så utfäster jag härmed en hittelön åt den som klarar konststycket att återbörda den "elektroniska sockerbiten" till Färmanstorps Ingmar Bergman.

Nu vet du hur som helst varför dessa ord inte kompletteras med ytterligare en fantastisk fiskefilm...

Tight Lines, kamrater


   Dela på Facebook eller kommentera nedan: