Gilla oss på Facebook | Besök Facebook

Bilder

Video blogg den 27 november

2013-11-30

Hej igen.

Försöket med videoblogg fortsätter. Idag snackar jag lite allmänt om utrustning för gäddflugfiske. Ingen djupdykning utan allmänt skummande på ytan.

Under dagens fiske provade jag att gäddflugfiske med ett gammalt klass sex flugspö som brukar hänga och samla damm i förrådet. Tony Forsberg hade dagen till ära försett mig med en av honom bunden mindre PSG gäddfluga. Tanken vara att skapa en tillräckligt stor och lockande flash fluga utan att den för den skull blev ohanterligt att kasta. Väl ute på plats började jag svinga kreationen som visade sig mer lättkastad än jag någonsin trodde vara möjligt. Efter lite anpassningar av kasttekniken lyckades jag få ungefär lika långa kast som jag normalt brukar få till med mina klass åtta spön (ursäkta att jag särskriver, men det är för att den automatiska översättningen till andra språk skall bli någorlunda ok...). Det dröjde inte länge förrän jag drillade en skaplig gädda med den lätta och känsliga utrustningen, ett sant nöje skall sägas!

Det kav lugna, kristallklara vattnet medförde att fisket var trögt under den första timman. Jag bestämde mig därför att byta fiskeområde. Tony, som tagit på sig rollen som fotograf, puttrade fram med båten han hade för ändamålet, vartefter jag helt sonika liftade med honom genom sitta på båtrelingen samtidigt som jag med fötterna höll Jackson kajaken längs båtsidan. Det var ett nytt transportsätt som visade sig mycket lyckat och kraftbesparande.

Väl på plats i den andra viken fortsatte flugfisket. Efter några minuter hade jag ett kraftigt hugg och en relativt stor gädda rusade från kajaken med gäddflugan i mungipan. Jag ropade till Tony att ansluta för att ta några trevliga fight bilder, men innan han kommit fram till mig small det till i den spända fluglinan som därefter slackade och gav upp motståndet. Gäddan hade slitit av såväl fluga, wire och tafs från fluglinan... Inga bilder blev det och jag fick byta till mitt gamla klass åtta spö som jag turligt nog hade med i kajaken. Ingen skada skedd då fisket gick relativt bra jämfört med det vi upplevt i den förra viken. Hugg, tappade och landade gäddor var den melodi som spelades. Tyvärr var väl inte storleken på de landade gäddorna någonting att skriva hem om, men Tonys kamera smattrade och med hans kunskap bakom linsen kände jag på mig att bilderna skulle bli minst sagt bra.

Självfallet hann Tony även med att flugfiska från den båt han använde, men konstigt nog hade han inte ett hugg. Samma plats, likadan fluga och god flugfiskevana men ändå ingenting. I kajaken gick det mycket bättre, ja till och med ganska bra med tanke på de relativt svåra förhållandena som rådde. Under en kaffekopp diskuterade vi saken och båda var överens om att kajaken gav mycket bättre möjligheter till smygfiske än från båten. Det var ju endast en meter med kristallklart vatten under kölarna och genom att paddla stående i kajaken kunde jag vara helt tyst. Även om Tony också försökte hantera båten så tyst som möjligt var det omöjligt att helt och hållet klara sig frän gnissel och småsmällar från åror och annat. Båten i sig är ju som en resonanslåda som förstärker minsta ljud... Lesson learned: Kajaken är oslagbar som fiskemaskin när kravet på tystnad och försiktighet är som störst. Det hade visat sig hur tydligt som helst.

Tack Tony för att du tog dig tid att hjälpa mig med att leverera bra bilder!

Grab your paddles, folks!




   Dela på Facebook eller kommentera nedan: